Rapporthuvud

Befolkningsprognos Göteborg 2026-2050

Göteborgs befolkning ökar enligt den nya prognosen med 97 000 invånare fram till år 2050 och årsskiftets dryga 613 000 personer förväntas bli 710 000. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de kommande 10 åren förväntas bli 4 300. Efter 2040 så minskar den årliga folkökningen, främst som ett resultat av Sveriges åldrande befolkning och att de mindre födelsekullarna som börjat att födas de senaste åren kommer in i åldersgrupperna som flyttar i störst utsträckning till Göteborg.

Göteborgs befolkning har ökat snabbt under de senaste två decennierna och stadens befolkning väntas fortsätta att växa de kommande 25 åren, men prognosen visar att tillväxttakten väntas bli lägre framöver. Flera faktorer bidrar till detta:

  • Lägre invandring jämfört med åren kring 2015 och en högre utvandring
  • Minskat barnafödande, en trend som ses i hela Sverige
  • Åldrande befolkning med fler som går ur arbetsför ålder

I denna rapport kommenteras den kommunövergripande prognosen med fokus på de viktigaste demografiska förändringarna. Prognoser för delområden inom kommunen publiceras separat under april respektive maj.

Viktiga trender att uppmärksamma:

  • Antalet äldre ökar snabbt - gruppen 85+ år väntas mer än fördubblas till 2050
  • Färre barn och unga på kort sikt - antalet barn i förskole- och grundskoleålder minskar under de närmaste åren, men ökar på längre sikt om barnafödandet utvecklas enligt SCB:s prognoser
  • Långsammare befolkningstillväxt - tillväxttakten väntas bli lägre än under de senaste 20 åren, främst på grund av förändrade migrationsmönster och ett lägre barnafödande
  • Göteborgs andel av Sveriges befolkning fortsätter att öka under prognosperioden

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Om befolkningsprognoserna

Göteborgs befolkningsprognos uppdateras årligen i början av mars, efter att ny befolkningsstatistik från SCB blivit tillgänglig.

Prognosen bygger på en framskrivningsmodell där vi utgår från den faktiska befolkningen vid årsskiftet. För varje år åldras befolkningen och vi beräknar hur många som föds och flyttar in, samt hur många som avlider och flyttar ut. Modellen tar hänsyn till ålder, kön och om flyttningar sker inom Sverige eller till/från utlandet.

För att beräkna antalet födda barn använder vi SCB:s nationella prognos över fruktsamhetsutvecklingen som grund, anpassad till Göteborgs förhållanden. För det närmaste året väger vi även in förlossningsprognoser från Västra Götalandsregionen. Beräkningar av dödsfall baseras på historiska mönster i kommunen, kombinerat med SCB:s förväntade utveckling av medellivslängden.

Flyttmönster analyseras utifrån historiska data och kopplas till SCB:s prognoser för invandring och den totala befolkningsutvecklingen i Sverige.

Inför varje prognos deltar vi i nätverk med andra stora kommuner och regioner för att dela erfarenheter. I nätverket bjuder vi in SCB, Skatteverket och Migrationsverket för omvärldsanalys. Inom Göteborgs Stad samarbetar vi med experter på ekonomi, bostadsbyggande, migration och andra relevanta områden.

Kort och lång sikt

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kortsiktiga prognoser och långsiktiga framskrivningar. Medan kortsiktiga prognoser kan ta hänsyn till aktuella trender och faktorer som är kända i nuläget, ökar osäkerhetsfaktorerna markant i ett längre tidsperspektiv. Redan på kort sikt kan förändringar i samhället eller i omvärlden göra att förutsättningarna för framskrivningen förändras, men i det korta perspektivet har vi möjlighet att följa Västra Götalands förlossningsprognoser, se hur flyttningarna månad för månad har utvecklats och är påverkade av konjunkturen, osv.

På lång sikt kan migrationsmönster förändras drastiskt till följd av globala kriser, klimatförändringar eller politiska beslut och inrikes flyttmönster kan genomgå strukturella förändringar beroende på arbetsmarknadens utveckling, bostadsbyggande eller förändrade preferenser kring boende och livsstil.

Förutsättningar för befolkningsutveckling

Göteborgs bostads- och arbetsmarknad sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Varje dag pendlar många till och från arbetet och flyttrörelserna mellan Göteborg och övriga kommuner i regionen är omfattande.

I maj 2023 passerade Göteborg 600 000 invånare. På mindre än 15 år växte kommunen med 100 000 personer. Denna snabba tillväxt drevs främst av höga födelsetal och en stor invandring. Göteborg har också under lång tid varit en stad dit många unga vuxna kommer för att studera eller arbeta. Samtidigt flyttar många barnfamiljer inom staden eller till kranskommunerna under åren innan barnen börjar skolan. Den stora inflyttningen av unga vuxna bidrar till att Göteborg har en betydligt yngre befolkning och en större andel i student- och förvärvsarbetande åldrar än Sverige som helhet.

Det senaste decenniet har präglats av oväntade händelser som påverkat befolkningsutvecklingen kraftigt – från flyktingvågen 2015, via coronapandemin, till kriget i Ukraina. Detta har lett till stora svängningar i den årliga befolkningstillväxten, som varierat mellan 3 800 och 9 300 personer. Sett över hela perioden har tillväxten fördelats relativt jämnt mellan flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) och födelsenetto (födda minus avlidna).

På kort tid har förutsättningarna i omvärlden förändrats, vilket lett till att befolkningsprognoser över hela Sverige justerats ned. Under 2024 sänkte SCB återigen sina prognoser för både barnafödande och migration. För Göteborgs del blev 2025 det fjärde året i rad med lägre födelsetal jämfört med decenniet dessförinnan. Mycket tyder nu på att vi går mot en period med lägre befolkningsökningar än vi vant oss vid de senaste tjugo åren. Denna prognos för Göteborg har anpassats till SCB:s senaste antaganden. Skillnaderna i årets prognos är relativt små jämfört med den befolkningsprognos som togs fram för ett år sedan i början av 2025. Det är dock viktigt att påpeka att osäkerheten fortsatt är stor kring framtida migration, hur inrikes flyttmönstren utvecklas och barnafödandet.

Aktuella faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen:

  • Skatteverkets kvalitetsarbete med folkbokföringen under 2023–2024 resulterade i att 2 700 personer i Göteborg avregistrerades som utvandrade. Under 2025 har detta arbete fortsatt och enligt uppgifter från Skatteverket uppskattas det finnas uppemot 80 000 personer i folkbokföringsregistret för Sverige som helhet som kan bli aktuella för framtida utredningar och avskrivningar

  • När massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar upphörde 2024 tillkom 1 200 personer i folkbokföringen. Vad som händer framöver i Ukraina och med regelverket för uppehållstillstånd kan påverka befolkningsförändringarna på liknande sätt

  • Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer, både i Göteborg och hela Sverige

  • Utvandringen från Göteborg har mer än fördubblats på kort tid och invandringen från andra länder till Göteborg minskade under 2025

  • Flyttmönstren inom Sverige påverkas för närvarande av lågkonjunkturen och situationen på bostadsmarknaden

Kommentarer till befolkningsutvecklingen

Förändringar av olika åldersgrupper

Antal barn i förskoleåldrarna påverkas av födelsetalens variationer och hur flyttrörelserna under åren fram till skolan börjar förändras över tid. Den stora ökningen av grundskolebarn under 2010-talet berodde till största delen på ökningarna av antalet födda under 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 30-, 40-, 50-talet, osv. Befolkningen i arbetsför ålder påverkas i stor utsträckning av flyttningar till och från Göteborg. Nedan presenteras prognosen och de förutsättningar som den vilar på för några åldersgrupper.

Barn och unga

Förskoleåldrarna 1-5 år

Antalet barn i förskoleåldrarna har minskat med 2 500 de senaste fem åren som ett resultat av att födelsetalen minskat och att flyttrörelserna varit någorlunda stabila. Sett tre år fram i tiden så väntas antalet 1–5-åringar att minska med ytterligare 1 300 barn som ett resultat av lägre födelsetal. Därefter väntas nedgången plana ut, då ungefär lika stora födelsekullar förväntas avlösa de som lämnar åldersgruppen. Efter 2030 börjar antalet barn i dessa åldrar öka igen, förutsatt att barnafödandet vänder upp i enlighet med SCB:s senaste prognos över fruktsamhetsutvecklingen.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Det bör påpekas att det varit svårt att bedöma den framtida fruktsamheten, det vill säga benägenheten att skaffa barn, det senaste decenniet. Den tidigare tydliga samvariationen mellan bland annat fruktsamhetsutvecklingen och konjunktursvängningar har brutits och sedan 2010 har benägenheten att skaffa barn sjunkit. Fram till 2022 har fruktsamhetsnedgången vägts upp av fler kvinnor i barnafödande ålder, men under de fyra senaste åren har antalet födda minskat tydligt. I princip alla grupper har minskat sitt barnafödande och SCB och de demografiska forskarna diskuterar nu vad det beror på. Är det ett uppskjutet barnafödande som man kommer att ta igen, en värderingsmässig syn på familjen eller beror det på något annat? I de historiska födelsetalen och i de prognoser över förlossningar som Västra Götalandsregionen tar fram finns just nu inga tecken på att barnafödandet ska vända uppåt i närtid.

Göteborgs befolkningsprognoser utgår ifrån SCB:s prognoser och antaganden om fruktsamhetsutvecklingen på längre sikt. Dessa prognoser justerades mellan 2010 och 2024 årligen nedåt och det är viktigt att utvecklingen följs noga framöver. I den prognos som Göteborg utgår ifrån i beräkningarna av antal födda barn räknar SCB med att fruktsamheten kommer att vara fortsatt låg i fem år innan det vänder uppåt. Uppgången som antas sker när det uppskjutna barnafödandet tas igen och det är därför klart störst ökningar bland kvinnor över 35 år som SCB antar. Om inte fruktsamheten blir som antagits kommer antal barn i förskoleåldrarna inte att bli som i prognosen.

Förskolebarnen är också en grupp där flyttintensiteten är mycket hög. I en studie om barnfamiljernas flyttningar i Göteborg visade det sig att 3 av 10 barn flyttade från Göteborg innan skolan började. Flyttningar i dessa åldrar är känsliga för svängningar i den ekonomiska konjunkturen och vid tidigare ekonomiska nedgångar har utflyttningen från Göteborg minskat för barnfamiljer. Under de senaste tre åren syns det i statistiken att barnfamiljernas utflyttningar från Göteborg har bromsat in och i spåren av höjda räntor och högre inflation är det troligt att en del avvaktat med husköpet.

Grundskoleåldrarna 6-15 år

Under den första delen av 2000-talet minskade antalet barn i grundskoleåldrarna. Men det följande decenniet ökade antalet barn i grundskoleåldrarna i en snabb takt när större födelsekullar kom in i åldersgruppen och avlöste mindre födelsekullar. Mellan åren 2010 och 2023 ökade antalet barn i åldrarna 6-15 år med 16 200 (34 procent). De senaste två åren har åldersgruppen minskat med drygt 800 barn och de kommande tio åren fram till 2035 väntas antal barn i dessa åldrar minska med ytterligare 5 500 barn (- 9 procent) när mindre födelsekullar kommer in i åldersgruppen. I mitten av prognosperioden tar ökningen åter fart och fram till år 2050 antas antalet barn i grundskoleåldrarna ha ökat med 3 100 (5 procent) till 66 200. Uppgången förutsätter att barnafödandet vänder upp i enlighet med SCB:s senaste prognos över fruktsamhetsutvecklingen.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

I dessa åldrar sjunker flyttintensiteten jämfört med hur det ser ut bland barnen i förskoleåldrarna. En viktig faktor för hur antalet barn i grundskoleåldrarna utvecklas närmaste åren kan därför sägas vara hur flyttrörelserna bland förskolebarnen utvecklas. Antalet barn i grundskolan från 2031 och fram till år 2050 påverkas också av osäkerheten kring antalet födda då dessa barn ännu inte är födda. Därför är prognosen ur ett längre perspektiv osäker och även i den här åldersgruppen behöver utvecklingen av antal födda och benägenheten att skaffa barn följas då förändrade födelsetal påverkar hur åldersgruppen utvecklas.

De senaste åren har utvandringen både ökat och varierat kraftigt i dessa åldrar och på kort tid har utvandringen gått från att ha varit 400–500 barn per år till att under 2024 vara 1 400 och under 2025 sjönk utvandringen till 850 barn. Här har sannolikt även Skatteverkets arbeten med avskrivningar från folkbokföringen påverkat utvandringen. Invandringen har också förändrats från att under åren innan pandemin varit uppe på 1 200-1 300 invandrade barn per år till att drygt 700 barn i dessa åldrar invandrade under 2025.

Gymnasieåldrarna 16-18 år

Mellan åren 2013–2025 ökade antalet ungdomar i åldrarna 16-18 år med 4 400 (29 procent). De kommande 10 åren väntas förändringarna i åldersgruppen vara relativt små när ungefär lika stora födelsekullar kommer in i åldersgruppen. Från 2038 kommer de mindre födelsekullarna som fötts de senaste åren in i åldersgruppen och på lång sikt påverkas åldersgruppen av osäkerheten runt hur antal födda utvecklas framöver.

Gruppen påverkas i en lite större utsträckning av flyttningar än grundskolebarnen.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Förvärvsarbetande åldrarna 19-66 år

Två tredjedelar av dagens befolkning finns i de förvärvsarbetande åldrarna, 19–66 år.

De förvärvsarbetande åldersgruppernas andel av Göteborgs befolkning ökar något på kort sikt, men minskar med två procentenheter på längre sikt när antalet äldre ökar samtidigt som barnafödandet väntas ha vänt uppåt igen. Göteborgs åldersstruktur kommer dock att vara mer gynnsam än genomsnittet för Sverige även framöver.

Befolkningstillväxten i de förvärvsarbetande åldrarna förutsätter att inflyttningen till Göteborg även framöver ligger på en hög nivå. En särskilt viktig grupp är de unga vuxna. I åldrarna 19–24 år sker nästan en tredjedel av inrikes inflyttningarna till Göteborg och över hälften av inrikes inflyttningarna utgörs av personer mellan 19 och 29 år. Om det blir mindre attraktivt eller svårare att bosätta sig i Göteborg för att studera eller arbeta kan befolkningstillväxten snabbt komma att påverkas. Efter år 2040 så förväntas inrikes inflyttningarna att minska då de mindre födelsekullarna som föds nu kommer in i de åldrar som flyttar i störst utsträckning till Göteborg.

Den största delen av invandringen sker i åldrarna 19–66 år. Invandringsströmmarna kan på kort tid förändras, vilket visat sig under flyktingkrisen 2014/2015 och under pandemin 2020–2021.

Även utflyttningen till andra kommuner och utvandringen till andra länder påverkar denna stora åldersgrupp. Den stora delen av Skatteverkets arbete med avskrivningar från folkbokföringen har skett i dessa åldrar och tillsammans med att utvandringen i övrigt har ökat så har utvandringen gått från drygt 3000 årligen till att de senaste tre åren ha hamnat på 5 500 i per år. På motsvarande sätt har inrikes utflyttningarna minskat från att ha varit 25 500 år 2022 till att de senaste tre åren ha legat på 22 500.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Den äldre befolkningen

Övergången mellan de förvärvsarbetande åldrarna och pensionärsåldern blir alltmer flytande, men vi sätter här gränsen vid 67 års ålder. Gruppen delas in i tre åldersklasser, grovt indelade efter hur behovet för kommunal service ser ut idag. Som helhet förväntas gruppen öka snabbt, från dagens 88 200 till 126 300 år 2050. Det motsvarar en ökning på 43 procent eller 38 100 personer.

Pensionärerna är den grupp som är minst flyttbenägen. De yngsta och de allra äldsta flyttar i något större utsträckning, men de flesta flyttningarna är korta och inom kommunen. När vi tidigare har studerat pensionärernas flyttningar har vi inte sett några tydliga tecken på nya flyttmönster, utan det är lika stora andelar som flyttar idag som det var för tio år sedan. Inflyttningen från kommunerna runt Göteborg är fortsatt låg och uppvisar inte heller några tecken på förändring. Under pandemin såg vi emellertid en liten ökning av utflyttningarna i de tidiga pensionärsåldrarna. Det är viktigt att följa utvecklingen och se om det är något som fortsätter framöver.

Eftersom flyttningarna i liten utsträckning påverkar pensionärsgrupperna så är det i stället skillnader i födelsekullarnas storlek mellan 20-, 30-, 40-, 50-, och 60-talister som har störst betydelse för hur många pensionärer som finns i olika åldersgrupper. Det är de stora grupperna födda på 40- och 60-talet som ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren.

Antalet pensionärer påverkas också av hur dödligheten utvecklas, eller annorlunda uttryckt om medellivslängden förändras. Den långsiktiga trenden med en ökande medellivslängd har fortsatt efter den tillfälliga nedgången med ett förhöjt antal avlidna under pandemiåret 2020. I prognosen antas att livslängden ökar något under hela prognosperioden i enlighet med de antaganden som Statistiska centralbyrån gjort i sin befolkningsprognos för riket. Förändringar i dödligheten går långsamt, men en annan utveckling än den antagna kan påverka framför allt de äldsta pensionärerna.

Yngre pensionärer, 67–74 år

Som ett resultat av att den stora gruppen med fyrtiotalister kom in i åldersgruppen, i stället för den mindre gruppen som föddes under 1930-talet, ökade de yngre pensionärerna snabbt under 2010-talet. Åren därefter var det 50-talisterna som började att komma in i gruppen yngre pensionärer och avlöste fyrtiotalisterna. 50-talisterna är relativt sett en lite större grupp i Göteborg än i riket. Därmed minskade inte gruppen med yngre pensionärer i Göteborg som den gjort i många andra kommuner. Nu när sextitalisterna når pensionsåldern, börjar gruppen öka i en snabbare takt igen. År 2050 finns det 50 200 yngre pensionärer i Göteborg, en ökning med 10 900 eller 28 procent jämfört med idag.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Pensionärer, 75–84 år

I denna åldersgrupp börjar fler komma i kontakt med äldreomsorgen, framför allt med hemtjänsten. Gruppen har de senaste åren ökat i en snabb takt. Antal personer i åldersgruppen fortsätter att öka i några år till och om fem år har antalet ökat med 1 600 personer, från dagens 36 500 till 38 100 personer. Under mitten av prognosperioden ökar antalet något långsammare fram till dess att sextitalisterna når åldersgruppen. Gruppen börjar då öka snabbare igen och är 49 500 personer vid prognosperiodens slut.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Äldre pensionärer, 85 år och äldre

De senaste fem åren har antalet personer som är 85 år och äldre börjat att öka efter att åldersgruppen antalsmässigt har minskat något under ett decennium dessförinnan. Fyrtiotalisterna har nu börjat att nå åldern 85 år och antalet äldre kommer att öka snabbt framöver. Om tio år beräknas åldersgruppen ha ökat med över 7 000 personer (58 procent) jämfört med idag. År 2050 prognostiseras antalet personer över 85 år att vara 14 300 fler än idag, vilket innebär att åldersgruppen förväntas bli mer än dubbelt så stor jämfört med idag.

Källa: SCB (historisk statistik) och stadsledningskontoret, Göteborgs Stad (prognos och beräknade mått).

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Befolkningsprognosen påverkas av omvärlden och flera externa faktorer skapar osäkerhet i beräkningarna. Här sammanfattas några av de viktigaste:

Omvärldshändelser och migrationsmönster

Det senaste decenniets händelser – från flyktingvågen 2015 till pandemin och kriget i Ukraina – visar hur snabbt demografiska förutsättningar kan förändras. När massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar upphörde 2024 tillkom 1 200 personer i Göteborgs folkbokföring, en förändring som inte kunnat förutses i tidigare prognoser.

Samtidigt resulterade Skatteverkets kvalitetsarbete med folkbokföringen under 2023–2024 i att 2 700 personer i Göteborg avregistrerades som utvandrade. Under 2025 har detta arbete fortsatt och enligt uppgifter från Skatteverket uppskattas det finnas uppemot 80 000 folkbokförda personer i folkbokföringsregistret (Sverige totalt) som kan bli aktuella för framtida utredningar och avskrivningar.

Bostadsmarknad och flyttmönster

Det ekonomiska läget med hög inflation och högre räntor har tydligt dämpat bostadsmarknaden. Vi observerar nu att:

  • Barnfamiljernas utflyttning från Göteborg har minskat en del under de sista åren

  • Bostadsbyggandet har minskat och utifrån antal påbörjade bostäder så förväntas byggandet i Göteborg vara fortsatt på en lägre nivå de kommande åren

Förändrade utvandringsmönster

Utvandringen från Göteborg har ökat markant och nådde 2024 den högsta nivån sedan mätningarna började 1968, även när Skatteverkets administrativa avskrivningar räknas bort. Ekonomiska faktorer förklarar traditionellt en del av detta – utvandringen ökar under lågkonjunkturer när fler söker jobb utomlands.

Historiskt låga födelsetal

Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer, och SCB har sedan 2010 kontinuerligt sänkt sina fruktsamhetsprognoser. Nuvarande SCB-prognos antar att fruktsamheten fortsätter vara låg i cirka fem år för att sedan öka, främst bland kvinnor över 35 år. Detta antagande är behäftat med stor osäkerhet.

Om fruktsamheten inte ökar i enlighet med SCB:s prognoser kommer antalet barn i förskole- och skolåldrar på längre sikt bli lägre än i denna prognos.

Ytterligare information och kontakt

Denna rapport med kommentarer till befolkningsprognosen är tänkt att ge en övergripande bild av Göteborgs befolkningsprognos. Om du vill fördjupa dig i statistiken eller har specifika frågor finns flera resurser tillgängliga:

Digitala resurser

Kontakta oss

Har du frågor om befolkningsprognosen eller behöver hjälp med statistikunderlag? Välkommen att kontakta oss:

E-post: statistisk.analys@stadshuset.goteborg.se