Rapporthuvud

Befolkningsprognos Göteborg 2025-2050

Göteborgs befolkning ökar enligt den nya prognosen med 104 700 invånare fram till år 2050 och årsskiftets 609 000 personer förväntas bli 713 700. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de kommande 10 åren förväntas bli 4 500. Efter 2040 så minskar den årliga folkökningen till mellan 3000-4000 personer per år, främst som ett resultat av Sveriges åldrande befolkning och att de mindre födelsekullarna som börjat att födas de senaste åren kommer in i åldersgrupperna som flyttar i störst utsträckning till Göteborg.

Göteborgs befolkning har ökat snabbt under de senaste två decennierna, men prognosen visar att tillväxttakten väntas bli lägre framöver. Flera faktorer bidrar till detta:

  • Lägre invandring jämfört med åren kring 2015 och en högre utvandring
  • Minskat barnafödande, en trend som ses i hela Sverige
  • Åldrande befolkning med fler som går ur arbetsför ålder

I denna rapport presenteras den kommunövergripande prognosen med fokus på de viktigaste demografiska förändringarna. Prognoser för delområden inom kommunen publiceras separat under april respektive maj.

Viktiga trender att uppmärksamma:

  • Antalet äldre ökar snabbt - gruppen 85+ år väntas mer än fördubblas till 2050
  • Färre barn och unga på kort sikt - antalet barn i förskole- och grundskoleålder minskar under de närmaste åren, men ökar på längre sikt om barnafödandet utvecklas enligt SCB:s prognoser
  • Långsammare befolkningstillväxt - tillväxttakten väntas bli lägre än under de senaste 20 åren, främst på grund av förändrade migrationsmönster och lägre barnafödande
  • Göteborgs andel av Sveriges befolkning fortsätter att öka under hela prognosperioden

Källa: Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

Demografiska förändringar på kort och lång sikt

Kommande fem år (fram till år 2029):

Förskoleåldrarna (1-5 år)
-2 200
6,8%
Grundskoleåldrarna (6-15 år)
-2 800
4,3%
Gymnasieåldrarna (16-18 år)
+400
+2,3%
Äldre i åldrarna (75-84 år)
+2 200
+6,3%
85 år och äldre
+2 700
+22,9%

Ur ett längre tidsperspektiv (fram till år 2050):

Förskoleåldrarna (1-5 år)
+4 700
+14,7%
Grundskoleåldrarna (6-15 år)
+1 500
+2,4%
Gymnasieåldrarna (16-18 år)
-200
0,9%
Äldre i åldrarna (75-84 år)
+14 600
+41,1%
85 år och äldre
+14 300
+119,4%

Om befolkningsprognoserna

Göteborgs befolkningsprognos uppdateras årligen i början av mars, efter att nya befolkningsdata från SCB blivit tillgängliga.

Prognosen bygger på en framskrivningsmodell där vi utgår från den faktiska befolkningen vid årsskiftet. För varje år beräknar vi sedan hur många som föds och flyttar in, samt hur många som avlider och flyttar ut. Modellen tar hänsyn till ålder, kön och om flyttningar sker inom Sverige eller till/från utlandet.

För att beräkna antalet födda barn använder vi SCB:s nationella prognos över fruktsamhetsutvecklingen som grund, anpassad till Göteborgs förhållanden. För det närmaste året väger vi även in förlossningsprognoser från Västra Götalandsregionen. Beräkningar av dödsfall baseras på historiska mönster i kommunen, kombinerat med SCB:s förväntade utveckling av medellivslängden.

Flyttmönster analyseras utifrån historiska data och kopplas till SCB:s prognoser för invandring och den totala befolkningsutvecklingen i Sverige.

Inför varje prognos deltar vi i nätverk med andra stora kommuner och regioner för att dela erfarenheter. I nätverket bjuder vi in SCB, Skatteverket och Migrationsverket för omvärldsanalys. Inom Göteborgs Stad samarbetar vi med experter på ekonomi, bostadsbyggande, migration och andra relevanta områden.

Kort och lång sikt

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kortsiktiga prognoser och långsiktiga framskrivningar. Medan kortsiktiga prognoser kan ta hänsyn till aktuella trender och faktorer som är kända i nuläget, ökar osäkerhetsfaktorerna markant i ett längre tidsperspektiv. Redan på kort sikt kan förändringar i samhället eller i omvärlden göra att förutsättningarna för framskrivningen förändras, men i det korta perspektivet har vi möjlighet att följa Västra Götalands förlossningsprognoser, se hur flyttningarna månad för månad har utvecklats och är påverkade av konjunkturen, osv.

På lång sikt kan migrationsmönster förändras drastiskt till följd av globala kriser, klimatförändringar eller politiska beslut och inrikes flyttmönster kan genomgå strukturella förändringar beroende på arbetsmarknadens utveckling, bostadsbyggande eller förändrade preferenser kring boende och livsstil.

Förutsättningar för befolkningsutveckling

Göteborgs bostads- och arbetsmarknad sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Varje dag pendlar många till och från arbete, och flyttrörelserna mellan Göteborg och övriga kommuner i regionen är omfattande.

I maj 2023 passerade Göteborg 600 000 invånare. På mindre än 15 år växte staden med 100 000 personer. Denna snabba tillväxt drevs främst av höga födelsetal och stor invandring. Göteborg har också under lång tid varit en stad dit många unga vuxna kommer för att studera eller arbeta. Samtidigt flyttar många barnfamiljer inom staden eller till kranskommunerna under åren innan barnen börjar skolan. Den stora inflyttningen av unga vuxna bidrar till att Göteborg har en betydligt yngre befolkning och en större andel i student- och förvärvsarbetande åldrar än Sverige som helhet.

Det senaste decenniet har präglats av oväntade händelser som påverkat befolkningsutvecklingen kraftigt – från flyktingvågen 2015, via coronapandemin, till kriget i Ukraina. Detta har lett till stora svängningar i den årliga befolkningstillväxten, som varierat mellan 3 800 och 9 300 personer. Sett över hela perioden har tillväxten fördelats relativt jämnt mellan flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) och födelsenetto (födda minus avlidna).

På kort tid har förutsättningarna i omvärlden förändrats, vilket lett till att befolkningsprognoser över hela Sverige justerats ned. Under 2024 sänkte SCB återigen sina prognoser för både barnafödande och migration. Mycket tyder nu på att vi går mot en period med lägre befolkningsökningar än vi vant oss vid de senaste tjugo åren. Denna prognos för Göteborg har anpassats till SCB:s senaste antaganden, vilket innebär betydande förändringar jämfört med förra årets prognos. Det är dock viktigt att påpeka att osäkerheten fortsatt är stor kring framtida migration och barnafödande.

Aktuella faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen:

  • Skatteverkets kvalitetsarbete med folkbokföringen under 2023-2024 har resulterat i att 2 700 personer i Göteborg har avregistrerats som utvandrade

  • När massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar upphörde 2024 tillkom 1 200 personer i folkbokföringen

  • Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer, både i Göteborg och hela Sverige

  • Utvandringen från Göteborg har mer än fördubblats på kort tid

  • Flyttmönstren inom Sverige påverkas för närvarande av lågkonjunkturen och situationen på bostadsmarknaden

Kommentarer till befolkningsutvecklingen

Förändringar av olika åldersgrupper

Den stora ökningen av grundskolebarn under 2010-talet berodde till största delen på ökningarna av antalet födda under 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 20-, 30- och 40-talet. Befolkningen i arbetsför ålder påverkas i stor utsträckning av flyttningar till och från Göteborg. Nedan presenteras prognosen och de förutsättningar som den vilar på för några åldersgrupper.

Barn och unga

Källa: Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

Förskoleåldrarna 1-5 år

Antalet barn i förskoleåldrarna har minskat med 2 200 de senaste fem åren som ett resultat av att födelsetalen minskat och att flyttrörelserna varit någorlunda stabila. Sett fem år fram i tiden så väntas antalet 1–5-åringar att minska med ytterligare 2 200 barn som ett resultat av lägre födelsetal. Efter 2030 börjar antalet barn i dessa åldrar öka igen, förutsatt att barnafödendet vänder upp i enlighet med SCB:s senaste prognos över fruktsamhetsutvecklingen. År 2050 förväntas det finnas 4 700 fler barn i åldersgruppen jämfört med idag.

Det bör påpekas att det varit svårt att bedöma den framtida fruktsamheten, det vill säga benägenheten att skaffa barn, det senaste decenniet. Den tidigare tydliga samvariationen mellan bland annat fruktsamhetsutvecklingen och konjunktursvängningar har brutits och sedan 2010 har benägenheten att skaffa barn sjunkit. Fram till 2022 har fruktsamhetsnedgången vägts upp av fler kvinnor i barnafödande ålder, men under de tre senaste åren har antalet födda minskat tydligt. I princip alla grupper under 35 år skjuter upp sitt barnafödande och SCB och de demografiska forskarna diskuterar nu vad det beror på. Är det ett uppskjutet barnafödande som man kommer att ta igen, en värderingsmässig syn på familjen eller beror det på något annat? I de historiska födelsetalen och i de prognoser över förlossningar som Västra Götalandsregionen tar fram finns just nu inga tecken på att barnafödandet ska vända uppåt i närtid.

Läs mer om SCB:s analys av det framtida barnafödandet

Göteborgs befolkningsprognoser utgår ifrån SCB:s prognoser och antaganden om fruktsamhetsutvecklingen på längre sikt. Dessa prognoser har under de senaste 10 åren årligen justerats nedåt och det är viktigt att utvecklingen följs noga framöver. I den prognos som Göteborg utgår ifrån i beräkningarna av antal födda barn räknar SCB med att fruktsamheten kommer att vara fortsatt låg i fem år innan det vänder uppåt. Uppgången som antas sker när det uppskjutna barnafödandet tas igen och det är därför klart störst ökningar bland kvinnor över 35 år som SCB antar. Om inte fruktsamheten blir som antagits kommer antal barn i förskoleåldrarna inte att bli som i prognosen. Läs mer om SCB:s analyser och prognosantaganden för den framtida fruktsamheten här: SCB: antal barn per kvinna

Förskolebarnen är också en grupp där flyttintensiteten är mycket hög. I en studie om barnfamiljernas flyttningar i Göteborg visade det sig att 3 av 10 barn flyttade från Göteborg innan skolan började. Flyttningar i dessa åldrar är känsliga för svängningar i den ekonomiska konjunkturen och vid tidigare ekonomiska nedgångar har utflyttningen från Göteborg minskat för barnfamiljer. Under de senaste två åren syns det i statistiken att barnfamiljernas utflyttningar från Göteborg har bromsat in och i spåren av höjda räntor och högre inflation är det troligt att en del avvaktat med husköpet.

Grundskoleåldrarna 6-15 år

Under den första delen av 2000-talet minskade antalet barn i grundskoleåldrarna. Men det följande decenniet ökade antalet barn i grundskoleåldrarna i en snabb takt eftersom större födelsekullar kom in i åldersgruppen och avlöste mindre födelsekullar. På tio år mellan 2014 och 2024 har antalet barn i åldrarna 6-15 år ökat med 10 300 (19 procent). De kommande fem åren förväntas däremot antalet barn att minska med 2 800 (-4,3 procent) när mindre födelsekullar börjar att komma in i åldersgruppen. I mitten av prognosperioden tar ökningen åter fart och fram till år 2050 antas antalet barn i grundskoleåldrarna ha ökat med 1 500 (2,4 procent) till 65 000.

I dessa åldrar sjunker flyttintensiteten jämfört med hur det ser ut bland barnen i förskoleåldrarna. Den viktigaste faktorn för hur antalet barn i grundskoleåldrarna utvecklas närmaste åren kan därför sägas vara hur flyttrörelserna bland förskolebarnen utvecklas. Antalet barn i grundskolan från 2030 och fram till år 2050 påverkas också av osäkerheten kring antalet födda då dessa barn ännu inte är födda. Därför är prognosen ur ett längre perspektiv osäker och även i den här åldersgruppen behöver utvecklingen av antal födda och benägenheten att skaffa barn följas noga.

De senaste två åren har utvandringen ökat kraftigt i dessa åldrar och på kort tid har utvandringen gått från att ha varit 400-500 barn per år till att det senaste året vara 1 400. Det är viktigt att följa utvandringen framöver och senare i vår publicerar SCB mer detaljerad statistik som gör det möjligt att analysera frågan lite mer noggrant.

Gymnasieåldrarna 16-18 år

De senaste 10 åren har gruppen ökat med drygt 3 800 ungdomar och framöver förväntas åldersgruppen att fortsätta öka när större födelsekullar fortsätter komma in i åldersgruppen. Fem år fram i tiden så kommer antalet ungdomar i åldersgruppen att ha ökat med 400 (2,3 procent). Gruppen påverkas i en lite större utsträckning av flyttningar än grundskolebarnen. Utflyttningen är låg men inflyttningen till Göteborg har en större betydelse för utvecklingen. I princip alla barn som kommer upp i gymnasieåldrarna under prognosperioden fram till 2040 är redan födda. Osäkerheten kring hur antal födda utvecklas behöver följas och tas i beaktning för perioden efter 2040 när prognoser för denna grupp används.

Förvärvsarbetande åldrarna 19-65 år

Två tredjedelar av dagens befolkning finns i de förvärvsarbetande åldrarna, 19–65 år. Det är också i den här stora gruppen som över hälften av Göteborgs folkökning förväntas ske framöver. Trots den antalsmässigt stora folkökningen av de förvärvsarbetande åldrarna minskar gruppens andel av stadens befolkning med två procentenheter de kommande decennierna.

Huvudskälen till att flyttningsöverskottet inte blir lika högt framöver som det varit under den senare delen av 2000-talet är en förväntat ökad utvandring och att invandringen inte förväntas bli lika hög som det gångna decenniet. Dessutom påverkas inrikes flyttningarna på lång sikt av både lägre migration och mindre födelsekullar. Göteborgs åldersstruktur, med en högre andel i de förvärvsarbetande åldrarna, kommer dock att vara mer gynnsam än genomsnittet för Sverige även framöver.

Källa: Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

Den stora befolkningstillväxten i de förvärvsarbetande åldrarna förutsätter att inflyttningen till Göteborg även framöver ligger på en hög nivå. En särskilt viktig grupp är de unga vuxna. I åldrarna 19–24 år sker nästan en tredjedel av inrikes inflyttningarna till Göteborg och över hälften av inrikes flyttningarna utgörs av personer mellan 19 och 29 år. Om det blir mindre attraktivt eller svårare att bosätta sig i Göteborg för att studera eller arbeta kan befolkningstillväxten snabbt komma att påverkas. Efter år 2040 så förväntas inrikes inflyttningarna att minska då de mindre födelsekullarna som föds nu kommer in i de åldrar som flyttar i störst utsträckning till Göteborg.

Den största delen av invandringen sker i åldrarna 19–65 år. Invandringsströmmarna kan på kort tid förändras, vilket visat sig under flyktingkrisen 2014/2015 och under pandemin 2020–2021. Sådana förändringar påverkar framför allt hur åldersgruppen 19–65 år utvecklas.

Den äldre befolkningen

Övergången mellan de förvärvsarbetande åldrarna och pensionärsåldern blir alltmer flytande, men vi sätter här gränsen vid 66 års ålder. Gruppen delas in i tre åldersklasser, grovt indelade efter hur behovet för kommunal service ser ut idag. Som helhet förväntas gruppen öka snabbt, från dagens 91 900 till 134 700 år 2050. Det motsvarar en ökning på 47 procent eller 42 800 personer.

Pensionärerna är den grupp som är minst flyttbenägen. De yngsta och de allra äldsta flyttar i något större utsträckning, men de flesta flyttningarna är korta och inom kommunen. När vi tidigare har studerat pensionärernas flyttningar har vi inte sett några tydliga tecken på nya flyttmönster, utan det är lika stora andelar som flyttar idag som det var för tio år sedan. Inflyttningen från kommunerna runt Göteborg är fortsatt låg och uppvisar inte heller några tecken på förändring. Under pandemin såg vi emellertid en liten ökning av utflyttningarna i de tidiga pensionärsåldrarna. Det är viktigt att följa utvecklingen och se om det är något som fortsätter framöver.

Eftersom flyttningarna i liten utsträckning påverkar pensionärsgrupperna så är det i stället skillnader i födelsekullarnas storlek mellan 20-, 30-, 40-, 50-, och 60-talister som har störst betydelse för hur många pensionärer som finns i olika åldersgrupper. Det är de stora grupperna födda på 40- och 60-talet som ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren.

Antalet pensionärer påverkas också av hur dödligheten utvecklas, eller annorlunda uttryckt om medellivslängden förändras. Den långsiktiga trenden med en ökande medellivslängd har fortsatt efter den tillfälliga nedgången med ett förhöjt antal avlidna under pandemiåret 2020. I prognosen antas att livslängden ökar något under hela prognosperioden i enlighet med de antaganden som Statistiska centralbyrån gjort i sin befolkningsprognos för riket. Förändringar i dödligheten går långsamt, men en annan utveckling än den antagna kan påverka framför allt de äldsta pensionärerna.

Källa: Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

Yngre pensionärer, 66–74 år

Som ett resultat av att den stora gruppen med fyrtiotalister kom in i åldersgruppen, i stället för den betydligt mindre gruppen som föddes under 1930-talet, ökade de yngre pensionärerna snabbt under 2010-talet. Åren därefter var det 50-talisterna som började att komma in i gruppen yngre pensionärer och avlöste fyrtiotalisterna. 50-talisterna är relativt sett en lite större grupp i Göteborg än i riket. Därmed minskade inte gruppen med yngre pensionärer i Göteborg som den gjort i många andra kommuner. Från år 2025, när sextiotalisterna når pensionsåldern, börjar gruppen öka i en snabbare takt igen. År 2050 finns det 58 400 yngre pensionärer i Göteborg, en ökning med 13 900 eller 31 procent jämfört med idag.

Pensionärer, 75–84 år

I denna åldersgrupp börjar fler komma i kontakt med äldreomsorgen, framför allt med hemtjänsten. Gruppen har de senaste åren ökat i en mycket snabb takt. Antal personer i åldersgruppen fortsätter att öka i några år till och om fem år har antalet ökat med 2 200 personer, från dagens 35 500 till 37 700 personer. Under mitten av prognosperioden ökar antalet något långsammare fram till dess att sextiotalisterna når åldersgruppen. Gruppen börjar då öka snabbare igen och är 50 000 personer vid prognosperiodens slut.

Äldre pensionärer, 85 år och äldre

De kommande fem åren förväntas antalet personer över 85 år börja att öka efter att ha minskat under ett decennium. När fyrtiotalisterna når åldern 85 år från och med i år kommer ökningen att gå mycket fortare och år 2050 prognostiseras antalet personer över 85 år att vara 14 300 fler än idag, vilket innebär att åldersgruppen blir mer än dubbelt så stor jämfört med idag.

Osäkerhetsfaktorer i prognosen

Befolkningsprognosen påverkas av flera externa faktorer som skapar osäkerhet i beräkningarna. Här sammanfattas några av de viktigaste:

Omvärldshändelser och migrationsmönster

De senaste årens händelser – från flyktingvågen 2015 till pandemin och kriget i Ukraina – visar hur snabbt demografiska förutsättningar kan förändras. När massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar upphörde 2024 tillkom 1 200 personer i Göteborgs folkbokföring, en förändring som inte kunnat förutses i tidigare prognoser.

Samtidigt har Skatteverkets intensifierade kvalitetskontroller av folkbokföringen under 2023-2024 resulterat i att 2 700 personer avregistrerats som utvandrade, vilket påverkat befolkningsstatistiken retroaktivt.

Bostadsmarknad och flyttmönster

Det ekonomiska läget med hög inflation och högre räntor har tydligt dämpat bostadsmarknaden. Vi observerar nu att:

  • Barnfamiljernas utflyttning från Göteborg har bromsat in under 2023-2024
  • Bostadsbyggandet förväntas minska de kommande åren
  • Vid tidigare lågkonjunkturer har nettoutflyttningen från Göteborg typiskt minskat

Förändrade utvandringsmönster

Utvandringen från Göteborg har ökat markant och nådde 2024 den högsta nivån sedan mätningarna började 1968, även när Skatteverkets administrativa avskrivningar räknas bort. Ekonomiska faktorer förklarar traditionellt en del av detta – utvandringen ökar under lågkonjunkturer när fler söker jobb utomlands.

Historiskt låga födelsetal

Barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer, och SCB har sedan 2010 kontinuerligt sänkt sina fruktsamhetsprognoser. Nuvarande SCB-prognos antar att fruktsamheten fortsätter vara låg i cirka fem år för att sedan öka, främst bland kvinnor över 35 år. Detta antagande är behäftat med stor osäkerhet.

Om fruktsamheten inte ökar enligt SCB:s prognoser kommer antalet barn i förskole- och skolåldrar bli lägre än i denna prognos.

Ytterligare information och kontakt

Denna rapport ger en övergripande bild av Göteborgs befolkningsprognos. Om du vill fördjupa dig i statistiken eller har specifika frågor finns flera resurser tillgängliga:

Digitala resurser

Kontakta oss

Har du frågor om befolkningsprognosen eller behöver hjälp med statistikunderlag? Välkommen att kontakta oss:

E-post: statistisk.analys@stadshuset.goteborg.se